Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner för näringsliv och samhälle.
Under 2017 kommer innventia.com att vara en av flera webbplatser inom RISE. Besök gärna ri.se för mer information om RISE.

Vinnaren av Ekmanmedaljen drivs av nya frågeställningar

Tomas Larsson fick en Ekmanmedalj under Ekmandagarna i januari 2017 för sin forskning. Ekmanmedaljen delas ut av SPCI, och har sedan dess introduktion 1929 delats ut till 44 personer. Tomas forskning har resulterat i ny kunskap och nya insikter inom cellulosastrukturområdet.


- Nu kunskap är inte ny kunskap bara för mig personligen, utan ny kunskap är sådant som inte finns hos någon – än så länge, säger Tomas Larsson. 

Att forskningen gav ny kunskap och insikter är en del av motiveringen till varför medaljen delades ut till just Tomas. Han har under sitt arbete träffat många andra forskare, hållit i presentationer, publicerat artiklar och snabbt identifierat sitt forskningsområde. Alla kontakter och möten är del av forskningens kvalitetskontroll och har enligt Tomas varit viktigt för att få den här utmärkelsen.

- Jag känner mig jätteglad och hedrad. Det här har inte varit självklart på något sätt och därför är det ju fantastiskt. 

Tomas har tagit fram ny kunskap om cellulosans inre ordning som inte var känd tidigare. Den nya kunskapen om cellulosafibrer anser SPCIs styrelse som viktig för att kunna ersätta andra råvaror och för anpassning till framtida användningar i nya material.

När Tomas hittar en frågeställning så är det viktigt för honom att förstå hur han ska ta sig an den. Forskning saknar, liksom världen i övrigt, ett facit så det gäller för honom som forskare bryta ner problem till vetenskapliga frågeställningar och att komma på hur man kan få tillförlitliga svar på de frågor man ställer. Processen har inte varit spikrak men ur alla problem på vägen upptäcktes bland annat ett fenomen som används flitigt idag. Fenomenet syftar på den omstrukturering av cellulosan som sker i exempelvis en fibervägg när man ger sig på den med kokkemikalier och kallas för cellulosaaggregering.

Mycket av detta arbete innebar utveckling av ny mätmetodik, som gjorde det möjligt att mäta egenskaper hos materialet; ”det som fanns”, men han vill också se ”det som inte fanns”. Det ledde i sin tur till nya frågeställningar för att få fram hur mycket ”hålrum” det fanns i fiberväggen hos en massafiber. Genom att kombinera den utvecklade mätmetodiken med andra mätmetoder blev ytterligare information tillgänglig. Det var genom att kombinera mätmetoder som Tomas kunde lösa även denna frågeställning. Sedan började han också undersöka om man kan styra cellulosans kemiska egenskaper genom att ändra materialets struktur. Och det fungerade också.

- Om vi skall kunna utnyttja cellulosa ännu bättre än vad vi gör idag, är det viktigt att vi får en bättre förståelse för hur cellulosans inre uppbyggnad påverkar dess kemiska egenskaper och styrkeegenskaper hos cellulosabaserade material. Här döljer sig en mängd viktiga och obesvarade frågeställningar. Vi kan naturligtvis inte förklara allt ännu, men det som vi har lyckats med visar att cellulosan inre uppbyggnad verkar vara av betydelse, ibland till och med av avgörande betydelse, i sammanhang där man tidigare inte ägnat mycket uppmärksamhet, säger Tomas Larsson. 

0 Kommentarer | Visa
0 Kommentarer | Dölj

Skriv kommentar

Namn  
Kommentar  
För att undvika reklam och annat ovidkommande i kommentarsfälten ber vi dig att i bokstäver skriva vad summan av nio adderat med ett blir:

Kontakta oss

Tomas Larsson
08 676 7130
Skicka e-post